Personal och Policy

Min största förmån som företagare var personalen. Vi lyckades att attrahera, utveckla och behålla personal som till största del trivdes tillsammans, med företaget och dess verksamhet. Jag förstår att det inte är alldeles självklart att personal trivs på jobbet, men för oss var det en förmån att det blev på det sättet. Jag förstår också att känna personlig stolthet och stort ansvar för att vi lyckades.

Under nära tjugo år gav vi sammanlagt fler än trettio personer anställning i omgångar och efter varandra. Totalt var vi fjorton anställda som flest. Vi gav ett fåtal besked om uppsägning, såg hur alla utvecklades och en del gick vidare till nya utmaningar, ofta till väldigt fina positioner i större företag efter ett antal år. Min devis var att personal blir riktigt bra efter två år, därefter är det minst tre-fyra år av riktigt goda medarbetare. Lyckas man behålla och utveckla så har man många år tillsammans.

Grunden för tydlighet och förståelse för företagets värderingar och mål hos personalen vilade ofta på en framarbetad Policy. Regler eller riktmärken. Det underlättar när vi vet vad som gäller. Krångla inte till det. En god vän som är chef har det underbara uttrycket ”allt är påhittat” och det stämmer så väl.

Lön: Betala en bra lön för gott arbete. Snåla inte. Ingångslön är bra om den är lägre och tydligt beroende av tjänst och situation, bara man signalerar att det finns klara möjligheter att öka om allt går bra. Når man inte ända fram från början så är ett paket med övriga förmåner något som kan väga upp. Jag presenterade ofta en trappa där man efter sex månader (efter provanställning) och kanske ytterligare sex månader nådde lönekraven om man nådde utlovade prestationer. Lön är det yttersta beviset på arbetsgivarens uppskattning. Den har ett starkt symbolvärde förutom att pengarna är väldigt viktiga för oss alla. Efter skatt är det dock ofta en besvikelse så det finns mycket annat att jobba med.

Bonus: Jag rekommenderar inte ett bonussystem för vem som helst. Kan vara bra för riktiga jägare, säljare, drivna och kanske lite näriga personer som drivkraft men då är det en varningssignal vad gäller övriga prestationer som anställd. Vill du bara ha en extremt driven person som bara gör exakt den prestation du vill så visst. Glöm då inte att det sätter kulturen i företaget. En bonus talar dessutom om att jobbet är så tråkigt att din normala lön inte räcker, vi måste muta dig med mer pengar för att du ska göra ditt egentliga jobb. Jag gillar det inte.

Vinstdelning: Om året gått bra, om personen och helheten fungerat bra, om personen nått sina mål… Betala ut en gratifikation, en procent av årslönen eller lika för alla till all personal till jul. Man kan också arbeta med en stiftelse där anställda har gemensam del av en pott men det gjorde vi aldrig då det var alltför komplicerade skatteregler samt lång tid för att personalen skulle känna en direkt koppling till prestation och belöning. Snåla inte, dela med dig.

Gemensamma arbetsresor: Här är myndigheterna känsliga på grund av missbruk men missa inte att ta möjligheten att kombinera arbetsresa med trevlig samvaro. Det kanske finns befintliga kontakter på trevliga platser? Rese och hotellkostnader finns ofta till bra priser. Det kan finnas kul resor till närområdet också. Nyttja de sex arbetstimmarna per dag till att hinna prata ihop er om allt ni inte hinner annars. Passa på att jobba med värderingar, drömmar och förhoppningar. Bejaka de gemensamma samtalen. Besöken hos företagskontakten bygger otroligt värde för företaget med goda relationer som finns kvar under lång tid.

Arbetstider: Frihet under ansvar. Se till att det är personal på kontoret när det behövs. Känner personalen att de styr sin egen tid och har förtroende görs ett bra jobb. Missbrukas det så var glad att det kom upp så att ni kan lösa vad det egentligen handlar om. Ge lediga dagar i samband med långhelger eller klämdagar. Då vill de i alla fall vara med familj och vänner.

Distansarbete: Moderna tekniska hjälpmedel har ju gjort det fantastiskt enkelt att arbeta på distans. Frihet under ansvar och blir bara själva arbetet gjort är det en utmärkt möjlighet att ge personal möjlighet att styra sin egen tid.

Semester: Snåla inte med semesterdagar. Det är otroligt mycket billigare än högre lön. Uppmuntra att den tas ut under perioder när det är låg verksamhet. Jobba för att personalen saxar ledigheter så funktioner på arbetet inte blir lidande. Betala ut en bra semesterersättning och varför inte ha semesterår och kalenderår synkat? Jag har aldrig förstått vitsen med semesterår från första april men det är väl en kvarleva från forntid.

Mobiltelefon. Inget konstigt idag men ger personen enorm frihet och blir även nåbar. Kräver disciplin men det kan ni tala om i policyfrågor. Tänk på IT säkerhet (mer i senare inlägg)

Bilar: Arbetsredskap. Skattesystem och politik förändras regelbundet men ger personen en frihet och känsla av uppskattning men det är ett kostsamt arbetsredskap.

Hemmabredband: Bra förutsättning för distansarbete. Ger personal en frihet och uppskattning. Se bara upp för dåliga och bundna abonnemang och en djungel av andra mobila bredband. Kräver en tydlig policy och linje.

Ipad eller liknande: En fantastiskt uppskattad produkt som även underlättar distansarbete. Se till att appar registreras och handlas privat. Tänk på IT säkerhet (mer i senare inlägg)

Massage/Yoga och liknande: Uppmuntra till förebyggande hälsovård och det välbefinnande en regelbunden massage ger. Man kan ta massagen till arbetet eller låta personalen uppsöka en företagsknuten massör som kan fakturera. Tidigare ansågs detta onödig lyx hos våra myndigheter men den kulturen har tack och lov ändrats.

Träningskort: Uppmuntra till fysisk aktivitet. Det stärker kroppen och förhindrar sjukdom, depression och stress. Vissa vill göra något tillsammans och då kan goda relationer skapas, andra har det som privat avkoppling. Även detta är numer tillåtet att subventionera. Duktiga affärsmässiga träningsföretag tar hutlöst betalt. Kanske ett kort på badhus eller stående ban-tider är ett alternativ?

Pensionsavtal: Förutom avtalspensioner, lyssna på ditt försäkringsbolag eller banks råd. Även om ingen är direkt ansluten via fack eller arbetsgivarorganisation så kan du välja att följa eller förbättra dessa avtal. De flesta tycker detta ämne är tråkigt nu men i framtiden kommer det vara uppskattat.

Karensdagar: Ta bort karensdagen. Betala full lön under sjukdom. Du får mer lojal personal, mindre och kortare sjukfrånvaro och stress. Fungerar det inte så har du bra tillfälle att ta reda på det egentliga problemet. Du kan alltid kräva tidigt och dokumenterat läkarbesök om det inte fungerar.

Utvecklingssamtal: Ta ett kort och konkret utvecklingssamtal en gång per år eller mer sällan om ni har en rullande uppföljning och dialog. Dokumentera minnesanteckningar och ha varsin kopia för uppföljning. Det finns massor med skrivet kring detta.

Samtal: Ha en kultur där det är uppskattat med korta små samtal utan gnällstuga eller kompisträsk. Visa äkta och genuint engagemang för familj och privatliv utan att bli för privat. Var en medmänniska som lyssnar och vid efterfrågat önskemål komma med råd och kanske kontakter. Kräv respekt för din tid som chef precis som respekt för deras tid som anställda. Är det viktigt och kräver förberedelser så boka tid som passar båda.

Lönesamtal. Boka in samtalet i samband med helt anställningsår. Då uppmärksammas det tillfället. Är det möjligt så är det ju trevligt med ett positivt besked lagom till jubileum! Där hemma uppskattas det likaväl när det meddelas hur uppskattad man är på jobbet. Försök ensas och inte fastna i att det inte finns budget eller annat. Har ni en kultur av insyn så är man medveten om läget. Blir det en tuff diskussion med högra krav och samtal om prestationer är det bättre att ta ett nytt möte i form av ett utvecklingssamtal. Kanske är ni redo för en förändring av position eller färdiga med varandra? Förändring är inte farligt.

Information: Det här kommer behandlas i eget inlägg men arbeta för en öppen kultur. Personalen är din viktigaste tillgång. Det skapar förståelse och insyn, lojalitet och mindre oro.

Engagemang: Att personal är engagerad i sin uppgift och i ett utvidgat ansvar för avdelningen eller företaget är något väldigt värdefullt och måste bara bejakas. Det går otroligt snabbt att ta bort denna värdefulla förmåga genom att låta dåligt chefsskap, misstro och felaktiga påpekanden om misstag bli kultur. Här är ett ständigt arbete som du som chef behöver göra för att upprätthålla engagemanget. Luras du tro att en bonus löser det så är du snett ute. Se upp för kulturfrågor och outtalade ledare som kväver engagemanget och arbetslusten.

Lojalitet. Det kan bara föräras och kommer som ett resultat av gott chefsskap.

Delegering:  Visa förtroende, pålitlighet och gillande. Saker kan göras på fler sätt än på ditt sätt! Var tydlig med vad du förväntar dig för resultat.

Svåra samtal. Kräver timing och god kunskap om människan och kommunikation. Här är det bra att du själv har en bra kontakt du litar på och kan konsultera före och efter samtalet. Sträva efter att använda modellen där du talar om vad du observerat, hur du känner du det du sett, vad som är viktigt för dig när det gäller detta och konstruktivt vad du vill att personen ska förändra eller åstadkomma. Lyssna sedan efter en förklaring eller hur ni tillsammans kan lösa det. T.ex: Jag märker att du är sen. För mig är det viktigt att vi passar tider. Därför vill jag att du passar tiden. Finns det något problem kring detta som vi kan lösa tillsammans?

Dokumentation: Ha alltid skrivna anställningsavtal, dokumenterade överenskommelser och bekräfta omedelbart förändringar samt informera berörd personal så hanteringen blir rätt.

Uppsägning: Den allra tristaste uppgiften som chef. Det beror på anledning men det är alltid tråkigt att ge detta besked. Har ni en god relation, en god dialog och där det finns logisk förklaring så är personen säkert väldigt medveten om vad som skall komma och blir därför ofta lättad när det är sagt. Hantera med respekt. Låt det ta tid och se hur du kan stötta och hjälpa personen i situationen. Se till att uppsägningen följer lagar och förordningar och ha god dialog med fack och den anställde. Var snabb med betyg och intyg och erbjud dig som referens om det finns behov. Använd dina nätverkskontakter om du aktivt vill försöka hjälpa personen vidare i arbetslivet. Snåla inte.

Avskedande: Gäller bara om personen grovt brutit mot anställningskontraktet, gjort något olagligt såsom stöld, misshandel eller förskingring. Ta juridisk hjälp.

Det finns mycket mer kring våra spelregler på jobbet och de kan dyka upp framöver. I mitt mentorskapsprogram för företag arbetar vi med dessa och andra frågor.

Skulle DU velat ha arbeta för mig?

 

Nästa inlägg planeras till tisdagen den 27/8 och handlar om Kommunikation och Information.

Rekrytering

Rekrytering är bland det roligaste jag vet inom företagande och entreprenörskap. Det är ett så stort bevis på framgångsrik verksamhet och lyckosamma beslut. Bekräftelse!

De senaste tio åren har rekryteringsbranschen exploderat. Och imploderat. Ett antal drakar har lagt ett kvävande täcke över anskaffning av personal. Man kan bli politisk och stämma in i gnällkören mot Arbetsförmedlingen och LAS som skapat rädsla och osäkerhet hos arbetsgivare men det är bättre att försöka förstå och manövrera.

Aktörerna i branschen har varit väldigt lyckosamma och framgångsrika i att kombinera möjligheten att hyra in personal med rekrytering. Bara att gratulera. Jag hoppas att arbetsförmedlingen blir mer framgångsrika i framtiden. Som registrering av arbetslösa fungerar naturligtvis deras arbete bra och vi har anställt flera genom denna möjlighet men jag har inte observerat något aktivt arbete hos arbetsförmedlingen. De har säkert fullt upp.

Jag önskar att företagen tog tillbaks makten vid rekrytering. Det är i företaget själen finns. Det är där personerna skall fungera och trivas. Jag har svårt att tro att rekryteringsföretagen verkligen kan företräda företagen och fullt ut förstå den inbyggda företagsanda som man anställer till. Det har till och med skapats ett namn för konsekvensen den kan få. ”Felrekrytering”. Det innebär väldiga kostnader då företagen tvingas köpa ut personer som enligt LAS inte kan sägas upp men eftersom personen inte fungerat på grund av ”felrekrytering” måste man ju lösa problemet. Sedan är det djupt tragiskt för den enskilde personen som kanske går vidare med riktigt stukad självkänsla.

Med detta inte sagt att företagen inte behöver använda externa experter under rekryteringen. Företagen bör aldrig släppa ansvaret. De bör själva sålla ut bland ansökningarna som därefter kan hanteras av externa rekryterare enligt en process som företaget ska ha kontroll över och full insyn i.

Jag känner mig personligen inte helt kunnig inom inhyrning av personal men det vi provade fungerade bra för kortare vikariat. Jag har full förståelse hur komplicerat det måste vara för större verksamheter med stora svängningar av behoven men jag har ingen egen direkt erfarenhet. Kanske fack och lagstiftning behöver bli mer modernt?

När det gäller personal som långsiktigt skall vara en del av verksamheten är det otroligt viktigt med rätt folk. Jag lever i den villfarelsen att slaveriet avskaffades för länge sedan men det verkar utnyttjas av många företag som kanske saknar en egentlig själ. Dessa företag har inte direkt förbättrat bilden av det goda företaget utan tvärtom stärkt motsättningarna mellan företag, fackföreningar och politiker.

I det mindre företaget kanske man kan tro att rekrytering är enklare än i det större företaget. Det är snarade tvärt om eftersom det procentuellt har så mycket större påverkan, samt upptar så mycket mer av det lilla företagets koncentration än hos det större. Det är aldrig en liten sak.

Historien om hur chefen slängde hälften av ansökningarna för att få en mindre mängd att arbeta med och förklarade –Vi behöver inte folk med otur, dessa hade otur… den historien kanske låter hemsk men man behöver snabbt komma ner till en hanterlig volym. Hellre att själv snabbt skumma än att lägga ut det arbetet på en extern rekryterare.

Jag arbetade fram en väl fungerande process i det mindre företaget. Vi skummade ansökningarna, rangordnade snabbt och svarade alla med ett kort och trevligt mail om läget. Vi var fler som tittade på materialet och den sammanvägda känslan gav mig en bra grund för mitt beslut. Min assistent hade en särdeles god förmåga och näsa för bra ansökningar. De vi ville gå vidare med bjöds in till en intervju. Där träffade den sökande mig och några få personer till att börja med. Vid eventuellt ytterligare tillfälle presenterade vi dem för tillgänglig personal, över en fika eller på gemensam lunch med de närmaste berörda. Efter deras känsla gick vi vidare med rätt person som även fick genomgå en personlighetsanalys hos en extern expert före vi som regel erbjöd dem provanställning. Övriga fick ett motiverat avslag där vi bad att få spara ansökningarna. I några fall blev det en senare fortsättning.

Jag var noga med att känna av själva personen och dess värderingar samt vara väldigt tydlig med hur vårt företags värderingar och arbetssätt kunde passa med den sökande. Kändes det inte rätt var det ingenting att arbeta med. Så krass måste man vara och det slog aldrig fel. Den personal vi rekryterat med denna process har stannat länge, varit lojala, arbetsamma och uppskattade hos kunder, personal och andra affärskontakter.

Det hände några få gånger att vi mot min magkänsla ändå gick vidare och tog in personal som jag var tveksam till om det skulle fungera. Det var aldrig bra. I något fall tvingades vi att anställa i samband med att en agentur med betydande omsättning ville placera deras personal hos oss. Det kostade oss massa pengar och bekymmer. Arbetsglädje hos mig och andra, processtid, advokatkostnader, dokumentation, förhandlingar och till sist kostnader för utköp eftersom det är otroligt svårt att vinna en process. Vi hade bevis på lögner, arbetsvägran, privat köp av alkohol med företagskortet med mera… men ändå skulle vi inte vinna en process om vi avskedat personen av personliga skäl då det var för långt mellan tillfällena och att vi inte kunde bevisa allt i full utsträckning. Besked om uppsägning med anledning av arbetsbrist var omöjligt eftersom företaget hade full fart framåt med vinst. Det var vi ju förvisso glada för, men det kostade oss säkert en miljon till slut. Lärdomen var mycket värdefull och kanske en mer grundad känsla för hur svensk arbetsmarknadspolitik ser ut och kan få för konsekvenser. Självklart skall skyddet vara stort men även ansvaret och där haltar det nog en del idag.

 

I mitt mentorskap för företag är erfarenheter och ledsagande inom processen för rekrytering en viktig del.

 

Kommande inlägg planeras till den 21 augusti och handlar om Personal och Policy