kommunikation

Plattformar och nutida kommunikation

/ Anders Frisk / Lämna en kommentar

Vi säger plattform. Det moderna språket är fullt av metaforer, liknelser. Arena. Scen. Estrad. Vi förstår. Där vi agerar och interagerar.

För kommunikation är det en fördel när vi agerar på samma arena eftersom vi då får snabb, exakt och följsam kommunikation.

Utan att bli alltför senior och påminna de yngre följarna om att det fanns en tid före Twitter så vid åldern femtio är det roande att reflektera över vad som hänt inom plattformarna för kommunikation.

Som unga säljare av elektronik 1987 frågade vi alltid om kunden föredrog brev, telex eller till och med Fax för kommunikation. (Fax var en maskin där man skannade in ett papper som sedan skrevs ut hos mottagaren… faxen krävde ett separat telefonnummer och finns kvar ännu idag på mångas visitkort! Nästan helt utan användning och idag skrivs faxet ut på nätverksskrivaren men abonnemanget är till en fast kostnad som säkert bara tickar på…)

Våra dåvarande leverantörer som levde i konservativa länder som Storbritannien och Japan, krävde alltid Telex. Vad skulle de annars göra av alla anställda operatriser som satt där redo att stansa den text som deras kolleger gav dem? Det var ändå inte mer än 27 år sedan! Vi talar alltså 1987 och det är som om jag gaggigt berättade om 1887… Tiden rusar!

Jag minns hur jag otålig lärde mig skriva på Telex för att snabbare komma fram till mina kontakter eftersom det var kö fram till vår gemensamma sekreterare ”Solan”. Det förändrades snabbt följande år.

Kunderna i Sverige hade tidigt Fax och tack vare Ericsson, Statliga Televerket (Telia) och sedermera den privata uppstickaren Jan Stenbäck och Kinnevik, förbättrades snabbt kommunikationshastigheten. Efter internets inträdande under 1990-talet sköt utvecklingen verkligen fart. Det slog mig att jag haft samma mobilnummer sedan 1996…(070 816 91 08)

Nåväl.

Idag anser jag mig vara fortsatt ganska så kommunikativ. Jag älskar kommunikation och olika plattformar. Utmaningen ligger i att följa med och vara aktiv men ändå få en sammanhållen bild av vad som sagts och skall göras.

För de yngre 90-talisterna är det faktiskt inte helt naturligt att kommunicera via mail! En kontakt till mig berättade att hennes son frågade om inte ”det där med e-post” var ute?

Själv arbetar jag med mina kunder och affärskontakter via följande plattformar, i någon slags närvaro-sortering:

  1. Direkta och personliga möten. (massor)
  2. Telefon (fast, mobil och Skype)
  3. E-post (mail)
  4. SMS
  5. Messenger (Facebook)
  6. WhatsApp
  7. LinkedIn (mail/text)
  8. Skype (text)
  9. Twitter
  10. Instagram

 

Förutom dessa så kommunicerar 90-talister och yngre på andra mer app-liknande temporära plattformar. Som små öar i världshavet av kommunikation. Allt för att vara direkta med varandra och någorlunda onåbara av föräldrar och tidigare generationer. Plattformarna kommer och går dessutom.

Frågan är om äldre hade accepterat att ha föräldrar och övriga släkten fluktande på bilder från festade 16-åringar? Jag tror inte det…

Jag har ett tydligt exempel på där jag har följande dialog med en adept i mitt mentorskap:

1. Hon skickar mail.

2. Jag svarar på mail.

3. Hon svarar på SMS.

4. Jag svarar på SMS, kopierar det och skickar till mig själv på mail för att ha historik.

5. Hon svarar långt på Messenger/Facebook

6. Jag svarar på Messenger/Facebook och kopierar, skickar till mig själv på mail för att ha historik…

7. Vi träffas och jag gör minnesanteckningar. Skickar på mail.

8. Hon svarar på Messenger/Facebook…

 

Så här håller det på och det är ett himla sjå att hålla en tråd, en historik för att vara uppdaterad och ha en chans att ha kontroll för att följa upp och faktiskt leverera det vi lovat! Det är en utmaning och den som hittar på en app/ett CRM som hanterar att koppla ihop alla moderna sätt att kommunicera får mitt personliga Nobelpris!

Samtidigt är det ljuvligt att observera vad som händer omkring oss. Emellanåt skickar jag ett hederligt handskrivet brev till en viktig kontakt, personligt skrivet med min fina Cross reservoarpenna och jag inbillar mig att det ändå håller, i alla tider! Sen slutar jag inte att vara alert och på när det gäller modern kommunikation.

Härliga nutid. Skicka ett SMS…

Kommunikation och information

/ Anders Frisk / 1 kommentar

Att det ska vara så svårt? Kommunikation. Delande av information. Kopplad medvetenhet. Alla verkar överens om att det oftast brister i kommunikationen…

Det är ett mycket komplext ämne. Jag gör ingen allmän reflektion av ämnet utan koncentrerar mig på att få det enkelt och i ett företag eller organisation. Många människor upplever att de aldrig får någon information och andra säger att det är så mycket att man inte kan ta den till sig. I de sociala mediernas och mailens tidevarv är det inte direkt någon brist på information, önskad eller inte, så det kräver sin person att hantera flödet.

Som anställd finns information som man verkligen behöver. Sedan finns information som kan vara kul att veta om. Vi är väldigt olika hur vi hanterar och nyfiket törstar efter hemligheter för att sprida vidare men hellre ha än sakna information.

Allmän verksamhetsinformation hanteras enklast genom trevligt uppdaterad intranät eller utskick och brukar fungera bra så. Vissa företag och organisationer saknar helt känslan och förmågan att informera och det är verkligen synd.  Som tur är kan man få hjälp som kund i mitt mentorprogram för företag. Som mottagare är det en mognadsfråga och en attitydfråga hur man tar till sig den information som finns att få. Den som inte håller sig informerad ska nog passa sig för att klaga på bristande information.

När företaget har en planerad viktig förändring, vänta inte med att berätta om den. Var inte rädd för att det är fel timing. Berätta hellre för tidigt än för sent. Berätta om det som är klart.  Om det inte finns mer att berätta för tillfället, förklara att mer information kommer vid senare tillfälle. Vid behov, håll regelbundna informationsmöten så att saker kan diskuteras. Håll inte inne med saker som lika gärna kan berättas. Det skapar bättre förståelse och lojalitet om informationen berättas rakt, enkelt och på en gång utan dramatik.

Har vi ingen ”karta” så ritar vi en själva. Det mest förödande är när personalen ägnar energi åt att spekulera om vad som ska hända. Finns då någon som med anledning av sin position vet lite mer, sätter det bara dem i en svår situation. När sedan informationen till slut kommer, verkar det ofta lite löjligt att man inte sagt något tidigare. Det skapar i sin tur bristande lojalitet och trivsel.

Det finns många exempel på bristande ledarskap och där styrelser och chefer av rädsla håller allt så hemligt. Visst finns det ofta legala skäl eller riktigt bra anledning till att hålla informationen i en sluten krets. Det är inte det som är problemet. Problemet uppstår när svag ledning tycks ha extra stort behov att känna sig betydelsefulla genom att veta mer än andra och gärna hålla på informationen och släppa lite skvaller på förhand. Det där straffar sig bara i längden. Analyserar man det efteråt kom alltid informationen för sent och på fel sätt.

Så… välj tidig, rak, tydlig och öppen information utan krusiduller!

 

Kommande inlägg planeras handla om IT och säkerhet och komma den 3 september